1 Inledning

1.1 Introduktion

Vad är den europeiska unionen? Vad är dess syfte? Dessa elementära frågor är möjligtvis de svåraste att besvara. Detta beror dels på att EU är ett föränderligt organ som utvecklas och expanderar snabbt, dels på att det tidigare inte existerat ett liknande internationellt organ som denna överstatliga organisation av suveräna stater.
Dess karaktäristiska draghar både politiska och juridiska dimensioner. På den politiska nivån är den europeiska gemenskapen unik med tanke på att samma länder som för ca 60 år sedan befann sig i krig med varandra nu ingår i ett så pass nära samarbete med varandra.[1] Vad gäller den rättsliga dimensionen är det allmänt vedertaget, vilket också har påpekats i flera vägledande rättsavgöranden av EGD, att det EG-rättsligasystemet som återfinns i den första pelaren i EU utgör ett rättssystem sui generis i sitt eget slag.[2]
Det ter sig naturligt att de juridiska och politiska dimensionerna ibland överlappar varandra, men det intressanta är att juridikens inflytande på politiken har ökat markant. Det är detta samhällsfenomen som kallas för judikalisering. EGD och de nationella domstolarnas ökande jurisdiktion är ettuttryck för just den processen och den här studien kommer att ägna uppmärksamhet åt vilka faktorer som bidrar till judikaliseringen av EU och vilka effekter som utkommer av den.
För att återgå till de inledande frågorna kring definitionen av EU, så har strävan efter ett fördjupat och utökat samarbete samt en ökad integration mellan Europas stater ständigt varit en ledstjärna och i det arbetet harEGD haft en mycket framskjuten position. Tack vare dess vägledande rättsavgöranden har kompetenser utvidgats och rättigheter samt skyldigeter för både enskilda och medlemsstater skapats. Detta har fört oss fram till den punkt i det europeiska samarbetet att frågan har väckts: hur ska vi nu strukturera det politiska arbetet och hur kan vi ytterliga fördjupa integrationen mellan unionens medborgareoch institutioner? Av den anledningen har det Europeiska konventet arbetat fram ett förslag till ett nytt Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa.[3] Fördraget har dock emottagits med blandade känslor vilket har resulterat i att Frankrike och Nederländerna genom folkomröstningar röstade nej till konstitutionen år 2005.
Min uppgift i den här studien kommer däremot inte att ligga iatt analysera konstitutionens vara eller icke-vara, min fokus kommer istället att ligga på den roll som EGD har haft för den konstitutionella utvecklingen inom EU och hur dess roll kommer att se ut i ett eventuellt nytt fördrag om en konstitution.
1.2 Frågeställningar och syfte

• Vilken roll har EGD spelat för konstitutionaliseringen av EU?
• Vilken konkret kompetens kommer EGD atterhålla genom ratificeringen av konstitutionen och hur kommer den vertikala maktdelningen att förändras?
• Hur har EG-domstolen påverkat judikaliseringen inom EU och hur påverkar en eventuell konstitution den processen?

Syftet med den här uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för den roll som EGD har i det ökande samarbetet och integrationen inom EU och hur den kan komma att förändrasgenom en konstitution.
Min förhoppning är också att läsaren kommer till djupare insikt om hur relationen mellan juridik och politik fungerar inom EU och hur EGD har påverkat den processen, samt vilka effekter ratificeringen av en konstitution har på den pågående judikaliseringen.

1.3 Avgränsningar

Jag kommer i min studie avhålla mig från att diskutera inslagen av federalism inom EU:sutveckling. En konstitution kan i och för sig sägas vara grundbulten i en federalistisk statsordning, men infallsvinkeln i det här fallet kommer att vara hur EGD har bidragit till konstitutionaliseringen av EU, inte hur konstitutionaliseringen har bidragit till utvecklingen av federalism inom den senare.
Studien kommer även att analysera EGD:s rådande maktposition i EU och hur konstitutionen…